Jag har alltid älskat Helsingfors, men också känt att det finns fler underbara städer att bo i och för varje gång jag testat en ny stad har känslan blivit starkare. Alltså att testa fler platser, fler städer. I fredags, på en middag i Silverlake, sa en kompis att hon önskar att hon aldrig ens testat på livet i först New York och sedan LA, det hade nämligen gjort att hon inte kunde tänka sig att bo i Stockholm igen. “Det skulle ha varit så mycket enklare och billigare om jag bara stannat och varit nöjd med det jag hade,” sa hon. Lite så känner jag också. Att jag hade kunnat leva ett otroligt bra liv i Helsingfors, men när jag en gång började flytta hände något som gjorde mig girig på mer. Under de första åren i LA pratade vi om olika städer vi gärna skulle bo i. Magnus ville till Bangkok, jag föreslog Mexico City. Världen var öppen. Men för varje år som gått har vi rotat oss lite mer. Fått vänner, lärt känna grannarna, hittat favoritställen och plötsligt är LA Helsingfors. En stad jag älskar och känner mig bekväm i. Nu är jag lite rädd för att testa en ny stad eftersom jag kanske då lämnar LA för alltid. Det kanske inte är hela världen att lämna LA, men det är så fint att boa in sig på ett ställe. Träffa kompisar på gatan, snacka med personalen på favoritcafét och kvarterskrogen. Idag hörde våra kompisar Jenny och Martin av sig och undrade om vi ville hänga med till stranden. Majlis och jag traskade ner, hängde på beachen, som för övrigt var smockfull på grund av Labor dag, och plötsligt dyker vår goda vän Corey med sin dotter Everly upp. Corey och hans fru Sandra träffade vi redan första året i LA. Vi hade samma favoritcafé, blev kompisar med dem och så råkade Sandra och jag bli gravida samtidigt. Majlis och Everly har känt varandra hela livet. Tillsammans har vi rest till Hawaii, Georgia och Florida. Den här lilla historien har ingen annan poäng än att det känns fint att som vuxen bygga upp en vänskapskrets och rota sig på en ny plats. Det är bara synd att det ska kännas så svårt att återvända till sin ursprungsstad. Eller så är det inte alls synd. Kanske det bara är en ynnest att få ha det så här på flera olika platser i livet. Read more