Jag sitter och redigerar mitt Hästar och gastar-manus. Otroligt irriterande och viktigt med en bra redaktör. En som märker när man slarvat och fuskat och påpekar det. Som ser där texten är slapp och ologisk, där historien inte håller och så vidare. Utan redaktörer och förläggare skulle böcker vara så mycket sämre. Och utan Louise som illustratör skulle mina hästböcker inte vara något att ha. Vad mer? Jag har surfar och städat och skriver fortfarande på min roman varje morgon mellan klockan 6-7 (på helgerna mellan 7-8). Det går trögt, men framåt. Jag försöker fortfarande hitta mina huvudkaraktärers varför. Vad det är som driver dem. Jag har haft olika svar på den frågan och varje gång jag lär känna personerna lite bättre och inser att de haft ett annat motiv är jag tvungen att skriva om stora delar. En av dem, Konstantin, har till exempel gått från att vara en härlig person till att vara ganska vidrig till att vara härlig igen. Jag har också introducerat en helt ny person i historien. En som balanserar upp berättelsen och gör det lättare för mig att förklara saker.Innan jag börjar skriva en bok tänker jag alltid att jag den här gången ska strukturera upp den bättre än senast för att spara mig själv en massa omskrivningar, men jag gör det aldrig. Oftast är det för att jag är så ivrig på att börja skriva. Och då blir det så här. Lyckligtvis har jag de senaste dagarna haft bra flow. Huvudpersonens driv och hinder känns mer logiska. Och jag har redan skrivit den sista scenen. Det slog mig också att läsa min redaktörs kommentarer till hästboksmanuset har hjälpt romanskrivandet. Allt skrivande är bra. Det här var inte alls det jag hade tänkt blogga om, men nu blev det ett inlägg om att skriva böcker. Just det! På tal om att skriva så nämner Hannah Widell och Amanda Schulman mig i den här intervjun i DN.
