I dag ordnade Friday Lab Community en träff där vi tillsammans, över Zoom, gjorde visionboards. Alltså klippte ut och klistrade bilder i ett kollage. Jag måste erkänna att jag inledningsvis var lite skeptisk till visionboards, men tycker att man ska våga testa nya saker. Min första kontakt med de här kollagen var för några år sedan då jag fick ett uppdrag av ett förlag att hjälpa designern Anine Bing att skriva en bok som grundade sig i hennes visionboard-system. Av olika orsaker blev det ingenting av den boken, men jag hann få in några bra diskussioner Anine. Hon gjorde till exempel alltid ett specifikt kollage för hus hon ville bo i. Sedan träffade jag Maja som varje år gör minst en visionboard och vi lade in ett sådant moment i vår 90 dagar med Friday Lab-kurs. Vad man än tycker om visionboards så tror jag att det i grund och botten handlar om att formulera tankar som kanske latent ligger och skvalpar i ens bakhuvud. Man kan ju också göra listor eller skissa upp egna teckningar. Det som ändå slog mig är hur ovan jag är vid att pyssla. När jag växte upp stickade min mamma (det gör hon fortfarande) och jag har alltid tänkt på hur lugn hon såg. Och att jag sällan skapar något med händerna. Gör ni det? Och vad i så fall?
