Lev er in i situationen. L’f6rdag kv’e4ll. Ett sms piper till i den mastodont till kommunikationsverktyg jag ringer folk med. Jani: “Bus?” Jag svarar: “Jepp. We got Beef?” Jani: “En kvart” (om jag skulle vara min pappa skulle jag ha svarat “Roger”, men har efter n’e5gra misslyckade f’f6rs’f6k kommit till slutsatsen att det bara f’f6rvirrar folk). Vi tr’e4ffas p’e5 Beefen. Tar en ‘f6l. Det dyker upp flere polare. St’e4mningen ‘e4r sk’f6n. Vi diskuterar riksdagsvalet, asienresor och folk som b’f6rjar meningar med “Ja, jag ‘e4r ju inte tysk, men….” ‘d6len g’f6r sig p’e5mind och jag urs’e4ktar mej f’f6r att bes’f6ka toaletten. Till saken h’f6r att jag l’f6rdagen till ‘e4ra ‘e4r kl’e4dd i en vansinnigt snygg lila 60-tals kl’e4nning och svarta tights. Jag k’e4nner mej ganska het. ‘c5tminstone fram tills det kvinnor v’e4rlden ‘f6ver fasar f’f6r h’e4nder mej. Det scenario som f’e5r oss att vakna upp mitt i natten alldeles kallsvettiga och efter’e5t l’e4ttade kan konstatera bara var en mardr’f6m drabbar undertecknad i riktiga livet. Jag promenerar ut fr’e5n toletten med halva kl’e4nningen nerknycklad i mina svarta tights. Jag vet att ni sitter och l’e4ser paralyserade av skr’e4ck. Som tur ‘e4r hinner jag bara ta n’e5gra ‘f6desdigra steg innan en v’e4nlig sj’e4l stoppar mej och avsl’f6jar den tragiska sanningen. Sanninngen om hur jag ser ut bakifr’e5n. Jag blir djupt chockad, mitt liv fram till nu spelas blixtsnabbt upp framf’f6r mina ‘f6gon. Lyckligtvis kan jag ‘e4nd’e5 samla mej tillr’e4ckligt mycket f’f6r att korrigera miss’f6det. Resten av kv’e4llen sitter jag tyst och h’e5l’f6gd. Jag undviker direkta fr’e5gor och l’e4mnar s’e4llskapet redan vid ett. Things will never be the same. Read more