Tack för alla förträffliga svar på det här inlägget om att leka med barn. Jag fann mycket tröst i det ni skrev. Bland annat detta enkla: “Vi är tillräckligt bra” som Cajsa skrev. För det är vi faktiskt. Det är såklart fint att sträva efter att bli en bättre förälder och ge sitt barn en så bra barndom som möjligt, men då måste vi fokusera på det som är viktigt på riktigt. Som att verkligen se sina barn, tala med dem, läsa för dem och vara trygga vuxna. Skit i petitesserna. Hade en så härlig eftermiddag. Skulle äta lunch med Hanna, men så blev det riktigt varmt igen och lunchen förvandlades till hämtpizza nere vid Brunnsviken. Hannas syster Sara hängde också på. Vi hittade en pytteliten strandkant (kan inte skriva ordet “kant” utan att uttala det på engelska i huvudet) och hängde sedan där i någon timma. Jag tycker att det är så skönt att vara tre vuxna personer på ett barn. Och att både Hanna och Sara är personer som inte pekar och säger “Jaha, nu håller hon på att följa en and in i vassen” utan istället lyfter bort Majlis från drunkningsrisken. När jag skrev det här slog det mig att pappor knappast tillsammans diskuterar om de är tillräckligt bra föräldrar för att de generellt tar ut mycket mindre föräldraledighet, har sämre koll på barnens kompisar och tidtabeller och klädstorlekar och så vidare. Read more
