Enligt en FN-rapport är Finland världens lyckligaste land. Får andra året i rad. Undersökningen baserar sig på individers personliga bedömning av det egna välbefinnandet. När jag läser det här tänker jag två saker 1) Det kan väl ändå inte stämma? Finländarna är stolta över sitt vemod 2) har lycka blivit en högstatusegenskap som man gärna säger att man är. Lite som jämställdhet. Det är lite skamligt att vara olycklig och ojämställd. Kanske det har något med att sociala medier sakta, men säkert skapar normen om hur ett bra liv ser ut och på Instagram är alla lyckliga. Jag brukar fråga en bästis i Finland om hen är lycklig och får svaret “nej eller korta stunder”. Jag antar att det är ett realistiskt svar. Ingen kan gå omkring med bubblande lyckokänslor i magen 24/7. Jag tror att lycka, förutom att vara otroligt subjektivt, också handlar om hormoner och kemiska substanser i kroppen. Vissa av oss har lättare för att vara lyckliga än andra. Vissa är också bättre på att skapa lycka kring sig (det här är ju lätt att säga när grundkomponenterna som hälsa, kärlek och ekonomi är någorlunda väl ordnade). Alltså omge sig med sånt som skapar lyckokänslor. Gudars var jag förenklar nu, men i ärlighetens namn känns inte FN’s rapport så vetenskaplig den heller. När är ni som lyckligast? Och på en skala mellan 1-10 där tio är SUPERLYCKLIG, var ligger ni i dag? Read more
