Igår var vi praktiskt taget ensamma på stranden och det var underbart. Vågorna var lite för stora för att jag helt avslappnat skulle våga Majlis leka i dem, de slänger till och med omkring vuxna människor, men vattnet var varmt och behagligt. Ibland höll Vidde ett öga på Majlis så jag kunde leka med boogie boarden, ska nog ta ner surfbrädan snart. Jag började tala med en kvinna som visade sig vara tysk/engelsk och som kurerade Helen Schjerfbeck-utställningen i både London och Helsingfors. Hon hade nyligen flyttat till LA och var lite nere för att alla museum är stängda pga av Covid-19. När jag satt där i den mjuka eftermiddagssolen tänkte jag på hur folk så ofta, helt oprovocerat från mitt håll, vill berätta att deras flickebarn biologiskt är intresserade av att leka med dockor och gossar med bilar och maskiner. Det händer oftare än vad ni skulle kunna föreställa er om. Jag vet aldrig vad jag ska säga för även om det finns skillnader mellan könen (forskning visar att det finns ytterst små om än några skillnader alls i kvinnors och mäns hjärnor, men att hjärnan är elastisk och matar man den med en viss sak växer den delen av kunnande) är det väl ändå inget argument för att kvinnor och män ska behandlas olika? Jämställdhet oberoende av vad folk vill leka med. Och dessutom, vad leker de som varken identifierar sig som män eller kvinnor med? Hur ska de passa in den här Män är från mars och kvinnor från venus-logiken? Ja, det tänkte jag på på stranden. När klockan närmade sig sex gick vi hem och badade i poolen och lät Magnus laga middag åt oss. Om allt går som det ska får vi nycklarna till den nya lägenheten redan ikväll. Jag är inne på Facebook-marketplace hela tiden för att hitta en snygg soffa/nattygsbord/matbord/bokhylla. Read more
