Tidigare i veckan gjorde Maja och jag en insta live med Maria Sundblom Lindberg som är fil.mag, teol.mag, psykoterapeut på specialnivå och prästvigd 2004. Maria ska håll en endags workshop för par, temat är en hållbar relation och pratade om just detta. På söndagen drar hon en 45 minuter lång workshop på Zoom. Eftersom Marias workshops/föreläsningar ligger på Friday Lab Academy är Maja och jag involverade. (häng med på söndagen förresten! Det är gratis) Hur som helst så fick det mig att tänka på relationer. Både sådana som fungerat och såna som inte gjort det. Jag tycker verkligen inte att man till varje pris ska försöka hålla ihop med personen man lever med. Ibland utvecklas man åt olika håll, saker händer, det blir ohållbart och då är det bättre att separera. Det sagt, tror jag också att man medvetet måste vårda sin relation för att den ska hålla (om man vill att den ska hålla). Och det kanske måste finnas nåt slags magi med i ekvationen också. Nåt som det inte riktigt går att sätta fingret på vad det är. Jag föll för två saker i Magnus 1) han verkade gilla livet så mycket 2) jag kände igen något i mig själv i honom. Magnus och jag träffades 2008 och gifte oss ett år senare. År 2010 föddes Vidar, tre år senare flyttade vi till Los Angeles där Majlis föddes år 2016. Det är klart att vi bråkat en del under de här åren, jag har tänkt tanken: “Vilken jävla idiot” mer än en gång. Men på det stora hela har vi det kul tillsammans. Också innan pandemin umgicks vi fruktansvärt mycket. Alltså hela tiden. Jag vet inte om det har något med saken att göra, men vi verkar i alla fall trivas ihop. Det jag ändå tror är en av de viktigaste byggstenarna i vår relation är att vi unnar varandra allt. Alltså jag blir bara genuint glad när Magnus köper något han gillar, eller får flyga privatplan till Georgia, eller gå ut med sina vänner. Idag avbokade Maggan en lunch med sin kompis Rebecca för att jag hade ridlektion och han uppmanar mig alltid att ta den största och dyraste Ubern hem. Sen måste jag väl erkänna att Magnus unnar mig tupplurar lite mer än vad jag unnar honom, men jag försöker bita ihop och hålla god min. Men alltså ni fattar: Unnet. Ni då, vilken är komponenten som håller er ihop eller gjorde att ni inte kunde vara ihop. KÖR! Read more