Monsunen fortsätter att dra in över Los Angeles och väderleksappen på telefonen sa att det skulle regna i Topanga. Regn betyder ingen ridlektion. Jag tröstade mig själv med att det kommer oregniga dagar och att jag hade en hel förmiddag att viga till arbete eftersom ridningen avbokades. Halv nio rådde det ännu uppehåll så jag ringde till stallet som sa regnet skulle komma först vid elva. Jag kastade mig således in i bilen och burnade upp till Topanga. Tony the Tiger stod och väntade på mig och timmen som följde övade vi galoppövergångar. Så roligt, svettigt och svårt. Speciellt som hästarna stått inne och var fulla av energi och bus. Magnus och Majlis hängde på och på basen av bilderna Maggan tog insåg jag att jag är så koncentrerad att jag gör konstiga miner på nästan alla bilder. Jag vet att jag skriver om detta varje vecka, men jag blir så fruktansvärt lycklig av att rida. Det är så svårt och så roligt och så fint att få vara nära dessa fantastiska och ståtliga varelser. Men hörni, vad gör ni som gör er lugna och lyckliga? Yoga, simning, att måla, läsa, springa, bada bastu, spela tv-spel? Vad det än är så tycker jag att ni ska göra det så ofta ni bara kan. Varsågoda för världens mest banala lifehack. Ska nu snickra lite på en väggtext med mina egna klokskaper. Just nu känns det som om mitt liv är fullt av uppgifter, skriva, fixa byråkrati, boka hotell, boka fotograf, boka intervju, svara på mail, tömma diskmaskin, komma ihåg att köpa avokado, tvinga Vidar att göra läxor och så vidare. Så skönt att få åka till stallet och befria mig själv en stund. Jaja, Imorgon blir det en helt annan typ av må bra då får kompis Per fyller år och det utlovas stor fest. Read more
