Jamen hej från San Francisco! Jag vet att jag borde älska den här staden, men jag tror att jag behöver en lokal guide för att förstå den. Jag tycker visserligen lite mer om SF varje gång jag är här, men blir alltid liiiite illa till mods av alla uteliggare, knäppgökar, djupa inkomstklyftor, att det är så förbannat kallt och blåsigt och mängden turister som köar för att få åka gammaldags spårvagn. Jag är inte dummare än att jag fattar att detta är en magisk stad, snygg är den definitivt och i varje hörn ligger det en restaurang eller barn jag vill testa. Men jag skulle nog behöva den där guidningen eller att själv bo här för att San Francisco skulle komma på min städer jag älskar-lista. Eller så är jag omedvetet påverkad av att man ANTINGEN måste gillad LA eller SF. Och när jag ändå neggar: tycker också att Starbucks gör äckligt kaffe. Efter frukosten köpte jag en stödkopp och måste slänga bort hälften på grund av USCH. Nåja, nog klagat. Har intervjuat ett underbart par som flyttade till SF 1967 och berättade om Summer of Love. Politiken, musiken, kulturen, sexet och drogerna. Exempel: Så gulligt när två sjuttioåringar fnissar och berättar om drogerna de gjorde på 1960-talet. Och så har vi ätit goda veganburgare. På vägen upp körde vi nämligen förbi en gigantisk inhägnad med kor och Vidar fattade kopplingen mellan hamburgare och kokött. Nu vill han förbjuda alla att äta döda djur. På bilden ovan är jag så trött att Magnus frågade om jag gråtit på grund av röda glansiga ögon. Jag ba med martyrstämma: “Det är okej. Jag har bara jobbat jättemycket och sovit jättelite“. Men det är inte alls synd om mig på riktigt för nu tänker jag inte jobba förrän på måndagen. Read more
