Jag kan verkligen uppskatta att semestra i eget land. Det är lätt att man blir hemmablind och tror att äventyret alltid sker långt borta. Hur som helst, häromdagen tog vi sikte på Dalsbruk (där Magnus och jag gifte oss för ganska exakt sexton år sedan. Att vi valde just Dalsbruk beror på att Magnus mamma kommer därifrån och Maggan tillbringat alla sina barndomssomrar där). Vi stannade och åt lunch med Magnus morbror på Villa Ullman som är ett litet hotell på Kimitoön. Förr i tiden budde bruksordetsn redare här, men nuförtiden är det ett boutiquehotell som ägs av en familj. Mycket italiensk stämning. Vi beställde in lite lunch och dricka och satt och småpratade. Det här visade sig vara vår sista soliga dag i trakten, men det visste vi ännu inte. Kolla så mysigt! Magnus klippte håret i Stockholm och tycker själv att det blev lite för kort, men jag gillar det. Och mustaschen! Jag är alltid Team Mustasch. När vi var mätta åkte vi vidare till Söderlångvik där konstnären Kim Simonsen ställt ut stora gröna statyer / konstverk i skogen. Det var fint! När konstdelen var avverkad körde vi vidare mot min goda vän och gamla kollega från Tidningen Papper -Karin. Karin tillbringar somrarna på Kimitoön och bjöd på kaffe, bär med hemlagad tjunuskisås och kallt bad i poolen. Alla var ganska trötta när vi kom hem, vi åt middag och sen föreslog Magnus att vi skulle åka in till Hangö för att se hur Hangöregattan tedde sig. Sagt och gjort. Vi lämnade mamma och barnen hemma och gasade tjugo minuter västerut. Det visade sig vara hundratals unga fulla finländare, i för lite kläder för den svala kvällen, som ragglade omkring på gatorna. Jag är säker på att det pågick andra fester inomhus också, men vi åkte hem igen.
