Den här lördagen åkte kidsen och jag in till en kompis som bor precis under Hollywoodskylten. Irriterande med alla turister som vallfärdar omkring i området tycker hon och hennes man, otroligt fin utsikt åt alla håll tycker jag. För några år sedan skulle jag ha suckat och på gränsen till skämts över vår lilla lägenhet i relation till det här enorma huset (husen), men nu har jag kommit över det och kan genuint glädjas över att ha kompisar som bor så fint. På fem vuxna gick det mer än dubbelt så många barn och stämningen var stundvis ganska kaotisk. Det var oavbrutet någon som grät, skrek, golade eller gapskrattade. Majlis var yngst och befinner sig i åldern där hon har noll självbevarelsedrift och 100 äventyrslusta. Mycket rusa efter för att rädda livet på henne. Intressant nog är Majsan lite rädd för små hundar, men mycket fascinerad av stora. Hon följde efter Sofies två stora, pekade och skrattade rakt ut. Föreställer mig att hon tyckte det var OTROLIGT att det ens finns så gigantiska varelser. Hundarna tyckte väl det var sådär halvkul. (Det här vet ni säkert redan, men: Sofie, som är veterinär, förklarade hur livsfarligt choklad är för hundar. Absolut förbjudet att ge dem sånt och iväg till djurakuten ifall hunden snor din lördagsplatta!) Ja sen satt vi pratade om vad nu folk nu pratar om på luncher: livet, kärleken, bra musik att dansa till, barnen och politiken. Det slog mig att trots att samtliga gäster var inflyttade från Norden talade ingen om att flytta tillbaka. Det var under en lång tid ett ständigt återkommande samtalsämne, om och när och vilket visum. Tänker att en kanske överskrider något slags gräns efter ett visst antal år. Det går liksom inte att ständigt fundera på att byta kontinent. Anine kom förresten med solglasögon i present åt oss alla. Jag ska visa mina för er imorgon. Väldigt, väldigt fina. Ja och sen åkte vi hem och det var vår i luften och alla träd i hela Los Angeles verkade blomma i vitt eller rosa. Kände en stor kärlek för staden. Nu sitter jag hemma i soffan iklädd mysbyxor och har precis ätit lite pasta på kylskåpsrester. Maggan är ute och äter middag med sina kompisar i Bastuklubben och jag ser fram emot att lägga mig och ungarna extremt tidigt för att sedan kolla på tv-serier (just nu säsong sju av Portlandia. SJUKT rolig) halva natten. Living la vida loca, liksom. Lördag kväll i LA och allt. Read more
