Jag var så trött när vi anlände att jag inte tog en enda bild, men i Menlo Park fick vi bo hos Johanna, TP, Vincent och Viggo. Trots att vi bara träffats ett par gånger tidigare genom gemensamma bekanta erbjöd dessa fantastiska människor oss pool, middag, långa diskussioner, världens godaste citronpaj, sovplats och lyxfrukost. Så fint att få nya vänner i vuxen ålder. Sedan körde Maggan, Vidar och jag söderut. Big Sur mellan San Francisco visade sig vara en otrolig naturupplevelse. Jag hade ju hört att det var fint, men jösses så FINT det var. Nu kommer ni att känna samma sak som när en avlägsen släkting bjuder in er och i tre timmar visar sina i bästa fall halvintressanta semesterbilder samtidigt som hen håller en monolog på tankar som spintant dyker upp i hens huvud. Ber om ursäkt för det. Vi stannade vid ett mysigt café högt uppe i Big Sur. Maggan hade valt ut det. Vanligtvis är det jag som är projektledaren som planerar och vet var vi ska köra, äta och sova, men den här resan hade jag outsourcat och Maggie skötte det utmärkt. Jag åt en fruktansvärt god avokado, gräslök, koriander och honungsmacka. Maggie och Viddie gosade. Vi hade kommit överens om att man fick stanna bilen och stiga ut för att betrakta utsikten så ofta man ville. Och det gjorde vi. Alltså kolla nu på det här. Så otroligt vackert. Och såklart infann sig tvångstanken: “Hoppa! Se vad som händer om du hoppar!” Ville be andra människor att inte gå så nära stupet. Vi stannade såklart också vid sjöelefantstranden. Det var jättesvårt att inte mansplaina för Magnus att jag sett såna redan medan jag bodde i Argentina och en massa onödig info kring det. Höll mig då, men utsatte tydligen istället er för det. Tänk att jag får vara med om allt detta. Read more
