Jag tänkte att jag skulle skriva lite mer om coachingen och samtidigt tipsa om att Marianne håller fler webinar. Men först om coachingen. Vi har som sagt fokuserat mycket på mitt yrkesliv och varumärke. Jag har fått hjälp med att visualisera företaget Peppe Öhman som ett stort företag med marknadsföring och PR, ekonomi, HR osv och se till att alla fungerar. Jag har som sagt haft problem med att sprida mina texter och poddar eftersom jag liksom utgår från att ingen ändå är så himla intresserad. Länge drog jag också en mer eller omedveten gräns mellan mitt journalistiska jag och mitt bloggande jag. Jag tror att det grundade sig i att när min blogg började bli någorlunda stor skedde det i samma tider som det började gå dåligt för mediahusen. Bloggarna blev ett hot för journalister och det gjorde inte saken bättre att bloggarna var unga kvinnor. Alla vet ju att framgångsrika unga kvinnor är enormt provocerande. Därför pratade jag inte så mycket om bloggen på jobbet, eller delade inlägg där mina journalistkolleger befann sig. I dag vet jag ju att många av de journalistiska uppdragen jag fått kommer just via bloggen, men ofrivilligt lever det kvar en uppfattning i mig att det är lite mindre fint att blogga. Bland annat detta pratade vi om på coachingen och Marianne ledde mig till insikten att marknadsföringschefen Peppe Öhman skulle bli skitarg om VD Peppe Öhman satte upp begränsningar kring läsandet av bloggen. Ekonomichefen Peppe Öhman skulle ej heller bli speciellt glad. Företagets inkomster kommer ju genom att folk läser det de råbarkade arbetarna nere i fabriken på Peppe Öhman producerar (föreställer mig nån form av Being JohnMalkovich-scen här). Slutsats: Ta ett steg tillbaka och ta ditt jobb på allvar, Peppe Öhman! (ja och HR chefen Peppe Öhman håller såklart ett öga på allas välmående inom företaget, men hon var inte med på just det här mötet). Vi har också pratat om vikten av att tacka nej. Och att inte ta ansvar över allas känslor i förväg, speciellt inte när de just de känslorna kanske inte ens existerar. Ja och så har jag fått som läxa att öva på att inte känna skuld över att jag tycker att jag har det så bra och att dela en bloggtext på min privata facebook-sida, alltså inte den vanliga Livet & LA-sidan (som ni hemskt gärna får följa). Read more
