Vi har inte så många fostringsprinciper. Mest handlar det om att vara snäll mot andra människor och djur, säga tack och förlåt, att gnäll har en frekvens som inte når vuxnas öron och att man måste fråga själv om man vill ha något. Det är kanske lite motsägelsefullt att uppmana sitt barn att tala med främlingar, men föreställer mig att det ändå är en ganska bra egenskap att våga fråga. I dag ville Vidar till exempel testa på att fiska då vi gjorde ett turistbesök nere vid piren. Han ville det tillräckligt mycket för att övervinna sin blyghet och gick fram till en av killarna och frågade om han fick testa. Eftersom alla här är så snälla fick han det och tio minuter senare dra upp sin första fisk. Resten av dagen har han gått runt och bett folk lukta på hans fingrar. En vana det inte nödvändigtvis är bra att ta med sig in i vuxenlivet. Read more
