Systerskapet alltså! Idag var den enda dagen i veckan jag kunde rida, men eftersom Magnus jobbade hade jag varken bil eller barnvakt. Eftersom det är spring break visade sig alla barnvakter vara upptagna på grund av att yrkesarbetande amerikanska föräldrar sällan kan ta två veckor ledigt så där bara. Jag var desperat. Vad händer då? Jo, min kompis Sandra erbjuder sig att barnvakta ungarna, Sara som jobbar på stallet erbjöd sig skjutsa mig till Topanga och min ständiga ridkumpan och vän Frida köra mig tillbaka (trots att hon bor på andra sidan stan). Jag hade en riktigt bra ridlektion, våren har nått Los Angeles, det är varmt och alla rosa träd blommar. OCH det var Maggans sista arbetsdag på tv-produktionen. Imorgon återgår vi till det normala med två frilansande personer hemma. Är så glad och lättad över detta. Jag är en bortskämd jävel som vant mig vid ett hushåll där barnens antal aldrig överstiger de vuxnas. Älskar hästar väldigt mycket (gjorde en video på 56 sekunder med mig och Frida som galopperar runt och som efteråt låter hästarna äta gräs, men det kändes för mycket: “Hej, nyss hemkomna från Teneriffa vill vi visa er våra bäst 563 diabilder från resa. Sätt er bekvämt.” Det är ju inte varje dag de gamla ridskolehästarna får äta grönt fräscht, gräs. Vanligtvis är gräset torrt och gulbrunt här i L.A. Kände en så stor ömhet gentemot Tony när han glufsade i sig det gröna. Read more
