Stockholm, så otroligt julmysigt och så fruktansvärt kallt för en person som inte är så himla välutrustad i vinterkläder. Trots att solen sken och den svenska huvudstaden är fasansfullt fin frös jag som ett sommardjur i december. Hade glömt bort den där iskalla havsvinden som kastar sig över en när man svänger runt ett hörn. Jag tror att ens kropp ganska fort vänjer sig vid ett klimat, i L.A. slutar man svettas (förutom Magnus) efter några veckor och stannar man i Norden är det visserligen fortfarande kallt på vintern, men man tror inte man ska dö varje gång man går ut. Varsågoda för biologisk killgissning. Jag är inte dummare än att jag insett att med rätt sorts kläder skulle det vara en barnlek att trotsa klimatet, men reagerade givetvis genom att bli sur på vädret. Vidar sa att han kunde fixa ett jobb i L.A. åt farmor så hon inte behövde stanna i kalla Stockholm. Sen tog Diana oss på räkmackelunch med utsikt över staden och alla blev glada igen. Nu ska vi åka på middag till Karin och Peter. Ajö. Read more
