När jag steg ut på gatan för en liten springtur började det naturligtvis störtregna. Som om gud hade tagit en hink med vatten och hällt den över mig. Först blev jag lite nedslagen, men sen slog det mig att jag är den tuffaste muijan i stan som springer i sång här busväder. Nere vid Brunnsparken kom det en kvinna i min ålder joggandes emot mig. Det kändes som om vi hade något gemensamt. Vi var de ena riktiga Navy SEAL-soldaterna i stan. Det kändes bra. När vi passerade varandra höjde jag handen för en high five. Vi mot regnet liksom. Hon duckade och sprang vidare. Read more
