Tommix och jag pratade lite om PK och samtalet utmynnade i olika sorters humor. Får vem som helst skämta om vad som helst. Tommix skrev bland annat så här (bara ett utdrag): “Politisk inkorrekthet är en absolut nödvändighet i ett samhälle. Om alla var politiskt korrekta i sina uttalanden får du plötsligt skitsvårt att hitta någon människa som säger sanningen.Vi behöver ett samhälle med MYCKET MER politisk inkorrekthet. Är du en rasist, säg neger så vi vet att du är en rasist, säg att du slår ditt barn istället för det politiskt mer korrekta ‘barnuppfostran’ så vi vet att du är en jävla barnmisshandlare.”Tommix har en poäng i att man måste få använda humor. Humor ÄR viktigt. Precis som Tommix tror jag också på humor som ett sätt att ifrågasätta rådande system och att skratta åt makthavare. Humor ä en form av makt. Jag håller ändå fast vid att vem som helst inte kan skämta om vad som helst. Att skoja om en minister, en framgångsrik företagsledare eller en annan person med mycket makt är roligt. Så fort man sparkar neråt blir humor jävligt svår. Läste ni på Twitter att Jonas Gardells skojade om muslimska kvinnor “som ambulerande enmanstält”? Twitter satte kaffet i vrångstrupen och läxade upp Gardell varav Gardell skrev ett svar i Expressen där han förklarade att han jobbat med humor i trettio år och alltså vet vad han sysslar med (en annan diskussion är om bra humor räknas i hur många år man sysslat med komik). I mitt Facebook-flöde kallade folk hans svar för brilliant men jag fick lite dålig feelis. Att svara: Äh, ni är bara gravallvarliga och humorlösa. Skojade ju bara. Lugna ner er! är klassik mobbningsfason. Hur besvarar man nåt sånt? Bara det att han har makt nog att svara en twitterstorm i form av en krönika i en av Sveriges största tidningar visar att Gardell är en mäktig person. Och han menade garanterat inget illa, ville bara vara rolig. Kanske det inte ens var ett så farlig skämt. Men det kan ÄNDÅ bli fel. Hade en muslimsk kvinna i burka skrivit samma skämt hade det varit mycket roligare. Humor är inte alltid något som är förlösande och för folk närmare varandra. Tvärtom kan det alienera människor och grupper. Jag tycker att Björn Lindgren skrev en bra förklaring på SVT Debatt till varför alla inte kan skoja om allting: “För varje skämt, för varje medskrattare och för varje person som inte säger ifrån, förstärks denna typ av skämts grund, nämligen negativa fördomar om utsatta minoriteter. “Men att säga att humor i alla lägen gynnar demokratin är ungefär lika onyanserat som att säga att åsikter som uttrycks alltid gynnar demokratin. I båda fallen måste vi granska syftet och konsekvenserna: Sexism, rasism, islamofobi osv är alltid ett hot mot demokratin och allas lika värde – oavsett om det kommer i form av ett skämt eller inte.” Read more
