Pyret och Miika tog ungarna med sig och drog till San Diego för att gå på San Diego Zoo, som för övrigt lär vara ett av världens bästa djurparker. Syrrans familj har sett mer av Kalifornien på tre veckor än vad vi gjort på tre år. Vi passade på att att fira påsksöndag hos vår goda vän Malin, som bor i ett nästan osannolikt fint hus i Topanga. Medan barnen jagade ägg i trädgården satt vi vuxna och åt påskmat, sippade vin och pratade om var man ska bo. Det är ett evigt samtalsämne utflyttare emellan. Hur länge ska man stanna, ska man någonsin återvända? Det verkar som folk ännu efter tio och femton år i Los Angeles funderar på om de ska återvända till Sverige. Jag föreställer mig att hemlandet efter en så lång tid har förändrats till den grad att man inte längre automatiskt känner sig hemma där. Att man liksom inte är helt hemma nånstans, men samtidigt hemma på två olika platser. Jag tror också att snacket om när man ska flytta “hem” är mer av en vanesak, på allvar kommer de flesta av oss att stanna. Jag satt mest och talade med olika hundar och kompisar. Våra vänner Sara och Petter hade precis kommit hem från en skidresa till Mammoth och vi pratade om att välja sol- eller skidsemester, om ifall det är nödvändigt att lära barnen skida IFALL man en dag flyttar hem till Norden och om hur jag helt slutat snowboarda efter att ha träffar Magnus på grund av hans ointresse för vintersport. Mammoth lär dock vara så fint att vi kanske måste göra en liten roadtrip ditåt ändå. På det stora hela kunde jag inte föreställa mig ett bättre sätt att fira påsksöndagen på. Read more
