Häromdagen gick jag igenom gamla bilder på datorn, städade upp lite i arkiven och slängde en massa. Två saker slog mig: 1) Många roliga saker har jag ändå fått vara med om och 2) så smal jag ser ut på bilderna. I tiderna beslöt jag mig för att aldrig blogga om vikt och kropp, men löften är tydligen till för att brytas. För visst är det sjukt att en normalviktig kvinna ofta går omkring och tycker att hon är liiiite tjock? Samtidigt är det antagligen väldigt tidssymptomatiskt. Världen omkring mig är full av bilder på smala kvinnor och tjockföraktet är, ursäkta, fett i vår kultur. Att vara tjock är samma sak som att vara dum, lat, odisciplinerad och ful. I verkligheten är det såklart inte alls så, folk med lite övervikt är ofta både hälsosammare och lever längre än smalisar. Men varje dag påminns jag om att smal är snygg, smal är makt, smal är kontroll. Tjock är fel. Tjock är det värsta en kvinna kan vara. Trots att jag genom att se mig själv i spegeln (alltså bokstavligen) kan se att jag visserligen har en stor mage, den innehåller å andra sidan en baby, men annars inte gått upp så himla mycket i vikt vill jag inte väga mig hos barnmorskan. Jag vill inte veta någon exakt siffra på kilogram jag går och bär på. Jag vill inte heller dras in i nåt maniskt “få din kropp tillbaka efter babyn” där jag väger och mäter mig, jämför mig med andra och funderar på vad jag kan, nej FÅR, äta. Jag behöver inte få min kropp tillbaka, jag har den redan. Det jag önskar att jag var är obrydd. Alltså på riktigt inte bry mig det minsta om jag ser tjock eller smal eller mittemellan ut på bilder eller i spegeln. Att jag bara var nöjd över att ha en stark, snabb och välfungerande kropp. Men hur många feministiska inlägg jag än skriver och hur mycket jag än VET att jag ska vara obrydd och att alla kroppar är riktiga och bra kroppar kan jag ändå inte helt ärligt säga att jag är det. Det handlar inte om dålig självkänsla eller att jag inte skulle gilla min kropp. Jag tycker på fullt allvar att jag är tillräckligt snygg och att min kropp är väldigt bra och funktionell. Den springer, rider, dyker, surfar, hoppar, simmar, lyfter och plankar. Jag tror snarare att det handlar om att kulturen vi lever i ständigt påminner kvinnor om att deras kroppar inte duger. Att det alltid, alltid, alltid finns plats för att förbättra dem. Och trots att de flesta av oss VET att våra kroppar är perfekta som de är dras vi ändå med i hetsen. Eller vad tror ni? Processed with VSCOcam with m3 preset Read more
