I går påminde Friman mig om att vi pratat om att det är dags att frigöra sig från skammen. Att sluta skämmas över föräldrar, partners, kolleger, ungar, släktingar, men framför allt sig själv. Det finns så mycket onödig skam. Skam man känner för att ens finska inte var perfekt under ett möte, att middagen bara blev halvgod, att man kom pinsamt tidigt till festen, inte orkade laga annat än de där spenatplättarna (fast där kickar kanske skulden in), att man lagt upp för många selfies på Instagram, alternativt inte vet vad Snapchat är, att man drar upp strumpbyxorna och nån råkar se, har fel sorts musiksmak, bara läser deckare, har en fläck på tröjan eller av misstag säger expresso istället för espresso. Folk går omkring och skäms för så mycket helt onödiga saker. Nu är slut med det. Härmed är alla befriade från onödig skam.Däremot ska var och en givetvis skämmas över rasism, anti-feminism, elakheter, härskartekniker och annat skit, men det goes ju without saying. Eller nu sade jag det ändå. Read more
