För länge sen hade jag en frågelåda och då föreslog någon att jag skulle skriva om de små kulturella skillnaderna mellan Finland, Sverige och USA. Nu är det svårt att göra det utan att ta till generaliseringar (#inteallafinlänadare), men om ur mitt perspektiv gäller följande. Mina bröder och systrar i Finland är väl de blygaste, men samtidigt också de bestämdaste. Det är som finsk design är, få krusiduller och rena raka linjer. De är oerhört stolta över sitt hemland, men skryter bara om det subtilt. Det är fult att skryta. Finländarna är duktiga i smyg. De tränar och kämpar och svettas och sen när de vinner priser höjer de bara på axlarna och säger äsch. Finländarna struntar antingen helt i hur de ser ut, eller väljer att experimentera och ta ut modesvängarna. De är otroligt oängsliga i modesammanhang. De äldre generationerna dricker tyvärr för mycket och har svårt att tala om/hantera sina känslor. Osäkerhet och rädsla kan i sällsynta fall (?) ta sig formen av aggressivitet och rasism. Att inte hälsa på grannen tyder dock inte på aggression, det finns kanske bara inget att säga just då. Bastun, naturen och den naturliga tystnaden är något av det bästa med Finland. Här finns också sammanlagt flest personer jag tycker om i världen. I Sverige är man lättsinnigare. Här är det mer polerat och det svenska självförtroendet är större än det finska. Under ytan bubblar ändå en ängslighet. Visst, Sverige är störst, kändast och bäst på musikproduktion i världen, men i jämförelse med andra länder är det ändå bara en liten fjutt i norra Europa. Det vet svensken innerst inne. Istället för att hålla svenskarna på mattan har denna insikt fått dem att ta sig ut i världen och kämpa för synlighet och kärlek. Stockholmarna är oerhört bra på att klä sig, men inte sällan blir ängsligheten för stor och klädseln blir mer uniform än smak. Svensken kan sina känslor. Älskar att svensken småpratar i kassan och att alla är vackra både inombords och utanpå. Amerikanen är för dum eller för smart för att ha dålig självkänsla. Hen vandrar genom livet med huvudet högt och vetskapen om att hen är fri och rik och om det inte stämmer exakt nu så kommer den dagen att komma. Den grundmurade självkänslan ger amerikanen en bra skjuts ut i livet (speciellt om hen är vit, utbildad och storstadsbo), men kan vara en bromskloss i personlig utveckling och flexibilitet. Det är svårt för den som redan är perfekt att lära sig nya saker. I motsats till vad många tror är amerikanens vänlighet ändå inte spelad, hen ÄR positivt inställd till andra. En komplimang är kanske inte en inbjudan till evig vänskap, men ändå helt genuin. Processed with VSCOcam with c1 preset Read more
