I dag slog jetlaggen in ordentligt. Låg vaken halva natten och vacklade sedan till en författar/bokbloggarfrukost jag skulle moderera. Det gick bra och firade efteråt med frukost på hotellet tillsammans med Carolina Setterwall som skrivit boken “Låt oss hoppas på det bästa”. Väldigt bra person och bok. Lyssna t.ex. på den på Nextory. (i Sverige funkar den här länken). Hade på känn att allt inte var som det skulle och insåg plötsligt att jag var sen till nästa uppdrag. Jag hade skrivit upp 10.30 istället för 10.00 i min kalender. Sprang som vinden genom bokmässan, övertalade säkerhetsvakterna att släppa in mig utan check och kastade mig med andan i halsen upp på scen 12 minuter för sent. Där satt redan Heidi Hakala och Rafael Donner och pratade om utbrändhet för fullt hus. Skämdes väldigt mycket. De var snälla och skojade om att det var skönt att jag inte tog prestationen att moderera deras samtal på blodigt allvar, men jag ville bara sjunka igenom jorden. Sen fortsatte dagen med ett seminarium med Jenny Jägerfeldt och Gunnar Ardelius. Seminariet handlade om hur unga kvinnor och män porträtteras i litteraturen i dag. Jag var på plats en halvtimme innan diskussionen började. Jetlaggen var grav. Höll på att få panik när jag insåg att UR skulle banda in seminariet men lyckades till slut ro det och mig själv iland. Nu baddar jag min själ på hotellrummet och ska senare träffa min förläggare för en drink, manusmöte och middag. Men först ska jag duscha bort skammen från att ha varit sen till ett uppdrag. Bild från igår då jag modererade diskussion om förälskade tonårskillar med Ted och Kaj. Read more
