I går åkte jag in till USC och hyrde en stor svart kåpa och en platt hatt för avslutningsfesten på fredagen. Det var fruktansvärt varmt inne i downtown och vi drog en suck av lättnad när vi återvände till kusten. Härom dan hade vi dessutom stannat vid en garage sale och köpte en gammal surfboard (omöjligt att säga surfboard utan att sjunga det som Beyoncé i Drunk in love). Nu inleds surfsäsongen (alltså värkande armmuskler och sand i bikini-säsongen. Bara för att en äger en surfbräda innebär inte att en är bra på att stå på den). I bilen på väg hem funderade jag på hur lycklig jag varit under det här året. Också stressad, trött och arg, men mest lycklig. Jag försökte analysera mitt eget goda humör och kom fram till att det som fått mig att må bra (förutom klimatet, Stilla havet och storstaden) är att lämna ett sammanhang (Helsingfors med trygghet, hem, vänner, jobb, där allt känns möjligt) till att komma till ett nytt ställe, vara helt anonym och skapa sig ett sammanhang här. Känslan av att det antagligen kommer att lösa sig varhelst min lilla familj och jag befinner oss gör mig trygg och glad. Och ja, jag är naturligtvis naken bakom brädan. Read more
