Jag har aldrig träffat ett heteropar med barn där pappan gör mer av det oavlönade hushållsarbetet än mamman. Det är en feministisk handling att prata om hur man har det hemma och jämföra med andra för att se strukturer. Ville bara få det sagt, nu över till lördagen. Vaknade och skulle som vanligt ringa min mamma, men ringde min pappa istället. Han blev glad. Ringde min mamma efteråt. Hon blev också glad. Mina föräldrar frågar mig sällan om vad jag sysslar med i livet, men har aldrig tvivlat på deras kärlek till mig. Hur som helst, sedan skrev jag på en text för Marcus “What a mäss” (jag hade tydligen slängt bort allt jag skrivit och var tvungen att börja från början. Skrev om de stunder jag känt mig mest obekväm på mässan). Jag skrev också en krönika för Hbl och 500 ord på romanen. Så jävla trött på att hitta på grejer. Sneglar avundsjukt på Magnus som får producera andra människors skit. Skulle för allt i världen inte vilja byta bort mitt jobb. Fatta hur fantastiskt det att jag får jobba med att hitta på saker och skriva om dem? Hur som helst, Frida frågade om vi ville hänga med till stranden. Jag mår dåligt av att inte ha en enda programpunkt på hela dagen så jag tackade genast ja. Magnus tycker att de bästa dagarna är de när han bara får vara hemma. Frida sa att hon är likadan. Jag avskyr det. Hur är ni? Vi promenerade ner vid tre. Träffade familjen Karsberg. Badade som dårar. Majlis visade sig vara en fena på boogie board. Kanske hon blir surfaren i familjen. (Vidde är ej dålig han heller måste jag väl tillägga). Jag älskar eftermiddagsvärmen på stranden. Den är mjukare än den stickande solen mitt på dagen. Sedan promenerade vi hem, tog ett dopp i poolen och nu ska Maggan laga middag. Read more
