Fördelen med jetlag är att det inte finns några som helst problem att surfa klockan halv sju på morgonen. Skuggorna är långa, månen syns ännu på himlen och havet ligger stilla. Otroligt vackert är det. Just nu ligger havstemperaturen på ca 23 grader så Magnus surfar i bara badbyxor. Det gör inte jag, men nog i en tunnare och kortare våtdräkt en vanligt. Det slog mig att när vi började surfa så visste jag extremt lite om surfbrädor, våtdräkter, vågor, strömmar, vindar och hög- och lågvatten. Det kändes fullständigt omöjligt att veta exakt när jag skulle hoppa upp stående på brädan, åt vilket håll vågen bryter och på vilket sätt hög- och lågvatten påverkar surfingen. Sakta, men säkert har jag lärt mig och nu befinner jag mig på en nivå att jag inser hur otroligt mycket mer det finns att lära sig. Och hur kul processen är. En kompis till mig brukar säga att hon tror att hon skulle vara bra på att surfa. Jag tänker ofta på det när jag kämpar ute i vågorna. Att ju mindre kunskap man har, desto lättare verkar en sport eller egentligen vad som helst. Så där som folk tror att rida ungefär är som att köra en motorcykel (som kanske är svårare än vad det ser ut, vad vet jag). Hur som helst är jag väldigt lycklig i min vardag just nu. Imorgon börjar skolorna. Majlis tar sina första steg in i andra klass och Vidar börjar high school. Båda är mycket peppade. Vad ser du fram emot den här terminen?
