Det är inte det att Magnus aldrig skulle läsa böcker, men om jag fick välja skulle han läsa lika ofta som han ser på film. Därför blev jag oerhört glad när han i morse kom ut från badrummer och sade: “Hördu den där Murakami-boken du läser i badet. Jag bläddrade lite i den och den verkade riktigt bra.” För att inte skrämma Magnus med min entusiasm över hans intresse bet jag ihop jättehårt och nickade lite. Jag koncentrerade mig på att låta likgiltig och sade: “Jasså den, den är väl helt okej. Kanske du kan låna den efter att jag läst ut den.” När jag egentligen ville säga: “Shit vad roligt att du intresserar dig för skönlitteratur! Vill du läsa den nu? Vill du? Du får ta den nu genast om du vill? Visst vill du det?” Read more
