Så himla trött i fötterna. Vi promenerade hela vägen till Venice och tillbaka. INFO: Venice ligger granne med Santa Monica, men är lite mer edgy. Om Santa Monica är Esbo är Venice Berghäll. Eller äh, det funkar inte riktigt med Finlandsjämförelser här. Softys snubbe Fred sa en gång så här: “Ni kan släppa ut Vidde i Santa Monica och låta honom promenera ensam runt stan hela natten utan att nåt händer honom.” Venice är knappast farligt, men bland alla hashtomtar och springbreakers-lajvare skulle jag inte låta treåringen löpa helt fritt. Nåja, det mesta med Venice är pittoreskt, har galen och fin arkitektur (om vi säger så här: man har blandat fritt) och är väldigt coolt. En annan del, Venice Beach, är som en blandning mellan Amsterdams värsta turistkvarter (man går liksom in i ett moln av gräs) och den där vidriga turistgatan Khao San Road i Bangkok där det går att kränga precis vad som helst. Skräp, knark och t-shirts med sexistiska texter. Ni vet. Ja och såklart tusenmiljoner turister. Fast utsikten är fruktansvärt fin. Iakttagelse: Folk tränar och har sig som bara den, men så fort vi besöker turisthak och sevärdheter dyker de sjukligt överviktiga amerikanerna upp. När vi gick hem pratade vi om hur bra vi trivs så här en knapp månad in i Los Angeles. Fruktansvärt fin stad. Vi funderade också om vi borde börja skryta mer. God natt! Vägen mot Venice pryddes av palmer. Vi passerade också några fåglar som använde människouppfinningar som drickautomater. Folk surfar flitigt i hoodsen. Och åker skateboard medan de rastar sina hundar. Sa jag att alla har hund? Till slut nådde vi piren i Venice. Magnus dödade mig nästan av hunger. Då fick han mat. Vidar tjatade till sig en partyring. Ingen av oss kan använda den. Lägg till bildtext Folkhavet var digert. Trevligt med ett blandat utbud av människor. En snubbe gav oss några gamla filmposters att hänga i Viddes rum. Säger bara en sak: Lassie! Sedan skymtade vi Santa Monica-piren som Mumintrollet skymtar sin mammas öron i Vad tror du att det hände sen? Read more
