Här kommer det:När Last Week Tonight tog hem en Emmy i söndags tackade manusförfattaren Daniel O’Brien “alla som får skriva politisk late-night comedy medan det fortfarande är en genre som är tillåten.” Det var ett skämt, men visade sig i själva verket vara en ganska träffande analys.På bara en vecka har USA tagit flera steg mot en ny ordning där reglerna om vem som får tala och vilka konsekvenserna blir skrivs om i realtid. Jag tänker såklart på Jimmy Kimmels monolog om reaktionerna på mordet på Charlie Kirk och hur den ledde till att hans late night-show pausades. Att en komiker antyder att Trumps supportrar utnyttjar en tragedi för att driva sin egen agenda är knappast ett angrepp på Kirk själv eller kan definieras som hets mot folkgrupp. Däremot har Kimmel länge varit en nagel i ögat på presidenten och nu råkar det sig att ABC:s lokala stationer samtidigt behövde få igenom en miljardaffär hos den federala medie- och telekommyndigheten FCC. FCC:s ordförande Brendan Carr, känd Trump-lojalist, hade nyligen varnat företag för att de som inte rättade in sig i ledet (alltså de som irriterade Trump) riskerade problem. Stationerna vek sig snabbt för trycket och när även Disney, som äger ABC, följde efter stod det klart: Trumpadministrationens påtryckningar gav resultat. Jag tror att mordet på Charlie Kirk kommer att ha långtgående konsekvenser för USA. Strax efter skjutningen sa guvernören i Utah att den misstänkte har en vänsterideologi. Just det är något jag tänkt extra mycket på i veckan. OBS jag är medveten om att jag verkligen inte är först med den här analysen, men here goes: Vi måste zooma ut från den tvådimensionella axeln höger / vänster eller liberal / konservativ. Det finns mycket mer att förstå, inte minst inom extremism och politiskt våld.Forskare talar om ett smörgåsbord av extremism. Man plockar lite här och lite där, blandar ideologier med popkulturella referenser och använder sarkasm som vapen. Ett annat begrepp jag stött på är ”nihilistisk våldsextremism”. Det innebär att motivet ibland är lika mycket meningslöshet som politisk övertygelse. Våldsverkarna agerar utan att nödvändigtvis förstå eller ens bry sig om de politiska sammanhangen. Allt är ironi eller ett skämt eller poserande. Våldet blir lika mycket en kommunikation till en digital publik som en handling i fysisk verklighet. Sociala medier, med algoritmer som förstärker starka känslor, håller på att radikalisera oss alla. Speciellt unga män (I said it) som lever isolerade, ofta utan familj eller nära relationer. Släng in djupare inkomstklyftor och en bubblande frustration.Samtidigt är det inte bara plattformarna som driver på radikaliseringen. (Amerikanska) Politikers hårda retorik normaliserar våld genom att beskriva motståndare som fiender som måste stoppas. Det skapar en känsla av att handling är nödvändig, inte minst för instabila individer. Och eftersom politiker i dag till stor del kommunicerar genom sociala medier har de också blivit mer radikala i sitt språkbruk. De tjänar algoritmen och algoritmen belönar den som väcker ilska, indignation och hat.Hur som helst, en administration som på allvar vill minska våldet skulle lägga sina resurser på lagstiftning och reglering av sociala medier, snarare än på att sparka komiker från tv. Här finns länkarna