Jag har aldrig kommit så fort hem från flygplatsen som igår. Någonstans i Brunakärr dök det upp en almbulans med fulla sirener, men istället för att köra åt sidan gasade taxichaffisen bara på och körde i 120 mot rött ljus med en skrikande ambulans i baken. Femhundra meter senare hade vi en ny ambulans framför oss. Vår chaufför tyckte tydligen att denne körde för långsamt eftersom han gasade förbi i den andra filen på Mannerheimvägen. Karin lutade sig mot mig i baksätet och viskade tyst:“Pepitum, jag är lite rädd.” Read more
