I går bjöd vi på middag och efter att Magnus berättat en fasansfullt lång historia om hur han och jag simmade in i en kolmörk grotta i Thailand och dödsskräcken som påföljde detta övergick sällskapet till att tala om tv-vanor. Vi kom fram till att ingen av av oss någonsin bänkar sig framför tv:n för att se ett program*. Jag läser visserligen ofta om tv-program som ska visas, men tittar aldrig på dem. Karin och Mango har inte ägt en tv på fem-sex år. Vi var ense om att tv som medium kommer att förändras och att de finländska kanalerna borde skärpa sig när det kommer till webbaserad tv. Karin påpekade att det ännu för ett år sedan inte gick att se på den ena kommersiella kanalens webbtv om man använde Mac. Jag tycker att till exempel SvtPlay lyckats bra med sin webbtjänst och skulle gärna betala nån tia i månaden för premiumtv med filmer och tv-serier att se när det passar mig. Vi talade också mycket om långa, djuplodande diskussioner där man faktiskt lär sig något, både som tv, men också i radio eller podcastform. Eftersom man nuförtiden kan hitta information om nästan vem och vad som helst på nätet är det egentligen ganska ointressant med treminuters kändissnack. Ska man välja ett program är det viktigt att de diskussioner som man följer medför nåt slags mervärde. Och att redaktören verkligen förberett intervjun ordentligt. Eller ni kanske tycker nåt helt annat? *eller de två senaste måndagarna har vi faktiskt bänkat oss framför Annes och Hannahs talkshow, men det är ett undantag. Read more