Föräldraskapet alltså. Jag går omkring med dåligt samvete för att inte ha tid/orka leka eller diskutera Minecraft i det oändliga. Det är nämligen tråkigt. För att kompensera och spela roliga morsan förvandlade Vidar och jag oss ninjan på väg ner till tvättstugan igår. Ingen granne fick se oss (delvis för att Vidar bara hade kalsonger och t-shirt på sig). Vi misslyckades redan på väg in i hissen då en granne med hund mötte oss. Vi tog ett steg tillbaka, som man gör, för att ge grannen plats, men han stod kvar i hissen och blängde på oss. Jag frågade om han kanske var på väg upp, men han svarade nej och fräste sedan att han behöver med utrymme. BACK! Tydligen var hans lilla hund en arg liten hund. Vi backade och jag blev orimligt sur. Folk är generellt så vänliga och hövliga här att kontrasten med sura mannen blev orimlig för min hjärna. HUR kan man ens uppföra sig så? Sen lugnade jag ner mig. Tänkte: folk ska väl också få vara sura ibland. Kanske han hade haft en usel dag. Blivit dumpad av tjejen, fått sparken och hundvaktade rabiat hund. Vad vet jag. En gång är ingen gång och så vidare. MEN fortsätter han vara otrevlig tänker jag fortsätta att bli irriterad, detta får inte normaliseras. Ja, ja viktigt att som Ice Cube säger ibland: check yourself. Det sade förresten Magnus att han är tvungen att göra medan han klipper feministpodden Penntricket med Cissi Wallin och Lady Dahmer. Att han ibland blir provocerad av vad Cissi och Natasjha pratar om, men försöker rannsaka sig och förstå varför han känner som han gör. Gör han det för att de är kvinnor som säger det, och för att han som man känner sig kränkt eller gör han det för att han som feminist inte håller med. Read more
