Jaja så har också den här dagen susat förbi. Jag har skrivit en massa, svängt förbi Farmer’s Marker och köpt bröd samt en julstjärna, för sånt gör vuxna människor med två barn. Jag har också lunchat med min man i Brentwood (för er som läser den här bloggen slarvigt vill jag påminna om att det var här Anthony Hopkins satt i bordet bredvid mig för en tid sedan). Jag har också visat upp Majlis för spegeln och varit med om att hon fått ögonkontakt med sig själv och gapskrattat. Okej, lett brett, men ni fattar. Och så har jag ridit! Återförenades med Tony. Var lite nervös, men så fort jag satt upp kändes det som att komma hem. Det var så otroligt fint att jag nästan ville gråta en skvätt. Nu är jag dock så trött att jag håller på att börja gråta av det också (man sover ju som sagt inte FÖR mycket med en spädis i huset). Lämnar er här med Tony. Varsågoda. Read more
