För tjugo år sedan beslöt New Yorks borgmästare Rudi Giuiliani att implementera en stretagi som kallades Broken windows (teorin utvecklades i början av 1980-talet av sociologerna James Q. Wilson och George L. Kelling). Strategin gick rätt och slätt ut på nolltolerans gentemot brottslighet. Graffiti på tunnelbanan tvättades omedelbart bort, folk som slängde skräp på gatan blev bötfällda och ett krossat fönster byttes genast ut. Nolltoleransen ledde till att brottsligheten gick brant ner under tio år.I sommar tycker jag att vi kör nolltolerans mot sexism och rasism. Så fort någon släpper en rasistisk kommentar, drar biologikortet (“…men kvinnor ÄR mer lämpade att sköta om hem och barn. Få sämre lön, riskera att bli våldtagna och se snygga ut hela tiden. Så har det alltid varit: Jägare och samlare!”), inte ser strukturer och privilegier eller insinuerar att alla människor inte är lika värdefulla regerar vi genom att säga till. Ingen går fri längre. Argumentfrågan: “Har du ingen humor?” är död och begraven. Det är ändå bara mobbare som använder sig av den. Om tio år har vår nolltolerans lett till ett mycket mer jämlikt och jämställt samhället. Se det som en sommarlek, typ bingo eller ett ölspel (och när sommaren är slut, fortsätt bara för att det är så roligt och viktigt). Read more
