Ig’e5r hade jag v’e4rldshistoriens st’f6rsta underjordiska finne v’e4nster om min underl’e4pp. Jag kunde inte folusera p’e5 annat ‘e4n denna blemma och d’e5 folk talade med mej m’e4rkte jag hur de f’f6rs’f6kte h’e5lla sig fr’e5n att stirra rakt p’e5 den, men att deras blickar ‘e4nd’e5 hj’e4lpl’f6st s’f6kte sig mot min mun*. F’f6r att ni ska f’e5 perspektiv kan magnituden p’e5 kn’f6len kunde den j’e4mf’f6ras med Kinesiska muren, en av de f’e5 m’e4nniskoverk som g’e5r att sk’f6nja fr’e5n rymden. Jag var tvungen att koncentrera all min viljesyrka p’e5 mina h’e4nder f’f6r att de inte skulla r’f6ra vid j’e4tten. Jag ville inte s’e4ga n’e5nting ig’e5r, men idag mina damer och herrar, jag kan lugna er med att faran ‘e4r ‘f6ver. Under natten f’f6rsvann monstret n’e5nstans och mitt ansikte ‘e4r som f’f6rut**. *Jag t’e4nker Austin Powers i Goldmember: “Yes, nice to mole you. Meet you! Nice to meet your mole. Don’t say mole. I said mole.”**f’f6rutom att jag nuf’f6rtiden har pannlugg efter att Nadia klippte mej ig’e5r. Ytterligare ett s’e4tt att f’e5 bort fokusen fr’e5n what we today refer to as Finnen. Read more
