Inatt kom Vidar ner från sitt splitternya rum på andra våningen i vår skånelänga och sa att han hört fotsteg i trädgården utanför. Resten av natten sov han i vårt rum. Jag fick en sån flashback till när jag själv var barn och tonåring och min fantasi skapade först monster under sängen och senare, när jag började läsa skräckböcker, mycket med avancerade mardrömmar och varelser i mörkret. Jag har all förståelse för att nya sovplatser och mörker kan vara obehagliga.Själv avskydde jag att sova över på kompisars sommarställen eftersom det alltid fanns en risk att de hade utedass och det var extremt läskigt att ensam tassa igenom mörka, okända skogspartier bara för att man måste kissa på natten.Som vuxen är jag generellt bra på att sova. Jag drömmer sällan mardrömmar. Varje kväll väljer jag noggrant en bok att lyssna på, ställer in sömntajmern på 30 minuter och somnar efter 5. Jag kan somna i bilar, bussar, tåg och på flyg. Jag sover alltid med sovmask och en kudde mellan knäna.Däremot är det alltid lite trixigt att komma in i sömnrutinerna när vi reser från Kalifornien till Sverige och Finland. Det är inte bara tidsskillnaden, utan också ljuden och ljuset. Speciellt i stockholmslägenheten är det så ljust hela tiden. I Skåne har vi mörkläggningsgardiner och det är dessutom tyst (förutom fotstegen då) och svalt. I skrivande stund är klockan halv tolv på förmiddagen och barnen sover fortfarande. Har inte hjärta att väcka dem. Det är ju ändå sommatlov. Berätta om dina sovrutiner och var i världen du sover bäst!
