Anna: “Vilka skrivartips skulle du ge för att skriva en riktigt bra artikel (förutom att ha en unik infallsvinkel och kolla upp källorna då)? Brukar du brainstorma för att hitta perspektiv och artikelidéer? Spelar du in eller skriver du ner allt (eller både och) när du intervjuar? Skulle du skriva på ett ofördelaktigt kontrakt med en mediakoncern (fast antar att de flesta vill ha fulla rättigheter över materialet nu, för print, web, osv…)? Har du några tips för att få upp arvodena (de flesta har ju fasta arvoden)? Hur har du satt upp din arbetsplats? Har du några tips för att tex hitta nätverk eller få ett mer socialt liv som skribent (bor i USA) – det kan ju ta dagar innan man pratar med någon (förutom min partner då) om man jobbar hemifrån?! Annars så gillar jag det mesta du skriver om så keep up the good work!” Älskar denna fråga! Som med det mesta i livet blir en ju bättre på någonting ju mer en gör det. Tänker att Malcom Gladwell hade en poäng med sin 10 000-timmarsregel. Gällande skrivandet tycker jag att min hjärna nästan alltid sållar fram en vinkel och den är väl tränad till att göra just det. Jag brukar fundera på vem jag skriver för, vilken målgruppen är, vad som är aktuellt och nytt med personen/fenomenet och till sist vad jag själv tycker är intressantast. När jag sedan gör intervjun(erna) brukar jag ganska snabbt fastna vid något som den jag pratar med säger och bygga själva berättelsen runt det citatet. Jag ser reportage som historier som givetvis ska vara faktamässigt korrekta, men ändå historier som berättas för läsaren. Som journalist är det på mitt ansvar att välja en rättvis och relevant krok och vinkel. Tycker att det finns något magiskt i hur jag kan känna att jag skriver mig in i en återvägsgränd och absolut inte kommer vidare, men låter jag texten vila en stund så dyker det alltid upp en lösning från ett oväntat håll. Älskar när det händer. Enligt erfarenhet är de bästa uppdragsgivarna de som kommer med tydliga önskemål. Inte bara en ungefärlig teckenmängd (händer överraskande ofta). Speciellt när jag jobbar med nya beställare tycker jag att det är viktigt att veta vad de förväntar sig för ton, känsla och helhet. Hur just den uppdragsgivaren jobbar med citat, perspektiv och faktarutor. Tydlighet framförallt så ingen känner att den andra borde kunna läsa tankar. Jag har lärt mig att fråga jättemycket innan jag börjar skriva. När en jobbat för samma tidning en tid behövs det såklart inte lika mycket frågor och instruktioner. Jag brukar alltid skriva för hand och sällan spela in intervjun. Det händer bara vid ytterst enstaka tillfällen. Skriver jag för hand kommer jag ihåg nästan allting som sades och hur det sades och skriver jag ut intervjun samma dag eller följande behöver jag vanligtvis knappt kolla på mina anteckningar. När jag pluggade journalistik på USC sade en av mina professorer att en liten justering av texten ofta kan göra en medioker text till en riktigt bra text. Det tänker jag ofta på när jag känner mig uppgiven. Att det kanske inte alls behövs så mycket arbete för att göra texten bra. En annan bra påminnelse är att tänka att varje stycken ska leda till nästa på ett logiskt sätt. Intervjuade Patrik Lundbergs bok “Facit-konsten att skriva krönikor” där han tipsar om att stryka den första meningen efter att ha skrivit en krönika. Tycker det är ett jätteproblem med så låga arvoden och ofördelaktiga kontrakt. Känner ofta att jag inte kan/har råd att sätta ner tillräckligt mycket tid på en text. Jag försöker ofta förklara det här för uppdragsgivare och inte sällan går de med på att höja arvodet åtminstone lite. Tänker att fråga kostar ingenting-mottot också gäller i mediavärlden. Gällande kontrakten är det tyvärr sällan en kan göra något. Bara bita i det sura äpplet. Jag är jättedålig på att hitta nätverk, men vet att det finns en massa ställen här i L.A. (och säkert resten av USA) som man sitta och jobba på. Folk är ju ganska sociala här och ibland träffar man folk bara genom att ta sig ut genom dörren. En av Maggans bästa vänner här i Santa Monica träffade han på favoritcafé uppe på vår gata. Vill passa på att berätta hur mycket jag älskar att vara frilans! Ska precis skriva på ett kontrakt för ett nytt uppdrag och det riktigt kliar i fingrarna att börja. Det ekonomiska kunde ibland vara bättre (speciellt efter skattesmällen), men gillar också att kavla upp ärmarna och spotta ur mig texter. Vet inte om jag någonsin vill vara anställd igen. Orkade någon av er läsa så här långt? Read more