Koko: Jag ställer samma standardfråga som alltid: miljö och USA. T.ex. sopor.Jag såg den där videosnutten om hur skolbarn straffas om de inte har lunchpengar och reagerade (förutom på hur sjukt *det* är) på att det såg ut som att all lunchmat serverades i engångskärl. Så ser det ofta ut från dina bilder från olika restauranger och caféer också. Är det vanligt med engångsförpackningar där? Kan iofs föreställa mig att det drar väl mycket vatten att diska i torra Californien och det räknas som mera ekologiskt att servera i pappersmuggar, eller? Används mest papper / plast/ majs? Hur är det med plastpåsar, förpackningar osv? (Jag har själv ständig plastångest.) Jag minns fortfarande en amerikan (utbytesstudent, ca 20 år sedan) som på frågan om de hade problem med sopberg sa ”there’s no problem, you see – each week comes this great, big car and takes the garbage away!” Oookej. Jag fattar att USA ser ut som en miljökatastrof ur ett finländskt perspektiv, men det är faktiskt inte så illa. Eller på vissa ställen är det riktigt illa, men Kalifornien har en sträng lagstiftning miljöfrågor. Plastpåsar och vattenflaskor i plast är helt förbjudna i många städer. Folk tar i regel med sig sina egna butikskassar när de handlar. Det ideala skulle såklart vara bättre kommunaltrafik, privatbilismen är galen i L.A. MEN elbilarna ökar med minst hundra procent varje år känns det som och folk får skattelättnader och parkera gratis om de kör elbil. Solenergi blir allt vanligare. Gällande skolmaten så kan jag bara tala för Viddes och mina kompisars barns skolor, där tar ungarna med sig sin lunch i lunchboxar (ej engångs). Det är sällsynt att man äter i cafeterian, men det är kanske annorlunda i high school. Gällande restaurangmat så har jag aldrig varit med om att maten skulle serveras på engångskärl, det sagt tar vi ofta med oss rester i en doggie bag och äter resterna följande dag. Då får vi maten i engångskärl. Men tänker att det blir mindre matsvinn så. När jag ännu bodde i Finland var det lite skämmigt att göra så, men det kanske har blivit vanligare? Elin: Kulturkrockar! Om ni haft några? Tycker du det är lätt eller svårt att förstå sig på den amerikanska kulturen? Jag tycker att det svåraste med den amerikanska kulturen är att den är så lika min egen och att den genom populärkulturen funnits i mitt liv så länge jag kan minnas. Det gör att jag har en falsk uppfattning om att det är min kultur, sen pratar jag med folk som har ungefär samma utbildning och liknande (nåja) bakgrund som jag och blir alltid överraskad då de tycker olika om grundläggande värderingar som jämställdhet, hur mycket staten ska ta hand om sina medborgare och hur man kan/inte kan vara sin egen lyckas smed. När jag studerade på USC fanns det några amerikanska studiekompisar som hade samma värderingar som jag. Tänker att det kanske berodde på just studierna. Här nere i Santa Monica blir jag oftare överraskad. Vi pratar faktiskt om det här i senaste podcasten. Hanna! 1. Så här ser mitt liv ut om tio år 2. Min bästa och sämsta vana 3. Tre låtar som får mig att dansa 1. Vi bor i Los Angeles, Bangkok eller Stockholm. Jag försörjer mig på att skriva, rider ofta, surfar, läser böcker och äter jättegoda middagar ute på terrassen i ljumma kvällar med palmer i närheten (okej, alla kriterier funkar kanske inte på alla städer, men jag nöjer mig). 2. Min bästa vana: att få saker gjorda vare sig det handlar om att städa undan i köket, jobba eller träna Min sämsta: att inte skölja av badkaret efter att ha badat. Driver Magnus till vansinne. 3. Här kommer några av olika pinsamhetsgrad: “Happy” Pharrell Williams, “In da Club” 50 Cent , “Intergalactic” Beastie Boys, “Common People” Blur, “Kiss” Prince, “Push it” Salt-N-Pepa och såklart Shaggys klassiker “Mr Boombastic”. Read more
