N’e4r Karin och jag f’f6r en stund sedan fyllde p’e5 st’e4llningarna i Sokos satt det en kille vid den nord’f6stra ing’e5ngen och l’e4ste Papper. Jag ut’f6vade svettigt, fysiskt arbete genom att fylla mera tidningar och k’e4nde pl’f6tsligt att n’e5gon tittade p’e5 mej. Jag s’e5g tillbaka. Papperl’e4sande killen s’e5g ner i tidningen och s’e5g sedan p’e5 upp p’e5 mej igen. Lite f’f6rv’e5nat. Jag kv’e4vde min lust att blinka ‘e5t honom och gick iv’e4g. Det k’e4nns helt sjukt att folk verkligen l’e4ser det vi skriver. Read more
