Jag tänkte egentligen skriva om hästar och hur kul det var att rida Sovereignty som jag aldrig annars rider (gjorde det senast i november) och som Magnus mest skrittar omkring med. Men så dök den där #ChallengeAccepted upp på Insta. Vi spelade in podden imorse och jag pratade om utmaningens förvandling från mäns våld mot kvinnor i Turkiet till nåt slags vanlig snyggselfie och en lös uppmaning om att kvinnor ska stöda varandra. Jag ska bara hitta på en titel till avsnittet och lägga upp det. Förhoppningsvis ligger det uppe när ni läser detta. Hur som helst, det väckte så många tankar i mig, men främst dessa a) du behöver inte en orsak/kedjebrev för att lägga upp en snyggselfie. KÖR BARA KÖR. Jag lovar lajka om jag ser den b) att på instagram skriva att man tycker det är bra att kvinnor stöder varandra betyder ingenting. Det är inte en dålig sak, men det är också helt menlöst. Det äringen politisk eller feministisk handling. Ingen riskerar något eller utmanar något genom att skriva det. Kvinnor stöder kvinnor med handlingar, inte med bilder på sig själva och texten att kvinnor är amazing. Förlåt om jag låter hård. Eller tänk om det ändå är en dålig sak. Häng med i det här resonemanget: Om man är tvungen att skriva att man som kvinna stöder andra kvinnor utgår man från den underliggande premissen att detta är något utöver det normala. Att kvinnor i verkligheten utanför instagram inte stöttar varandra. Ni vet den där seglivade myten om att kvinnor bara kan umgås två och två och snackar skit bakom ryggen på varandra. Knivar i ryggen, stjäla varandras män och det blir en hönsgård på arbetsplatsen med bara damer. Och motsatsen till kvinnor är den homogena gruppen “män” där alla är reko eftersom man spelar lagsport. Det är klart att kvinnor kan vara assholes, det är rentav mänskligt att vara ett rövhål ibland. Och att förtryck inte alltid föder solidaritet. Men ursäkta för empiri baserad på egna upplevelser: Fy fasiken så kvinnor peppar varandra. När jag gett ut böcker, skrivit en bra essä, vunnit en medalj, blivit nominerad för pris, fått stipendier har det till 90 procent varit mina väninnor som hört av sig och gratulerat mig. Jag tycker otroligt mycket om mina manliga vänner, men det verkar vara jävligt svårt för dem att säga att de tycker att jag är bra på något (eller så tycker de helt enkelt inte det). Kvinnor jag träffar genom bloggen, på toaletten till nattklubbar, Friday Lab, genom hästintresse, universitet eller skrivandet har stöttat varandra som fan. Tack för att ni är så jäkla fina! Det som kräver handling är att stötta kvinnor som utsätts för folk, POC, transpersoner, kvinnor som inte får vård osv Men eftersom två saker kan existera samtidigt antar jag att de flesta av oss vid sidan om Instagram också engagerar oss på de fronterna. Det sagt tycker jag att ni är svinsnygga i era svartvita selfies och jag att ni är fantastiska som personer. Read more
