Vi har ju kört förbi piren i Malibu hur många gånger som helst utan att fatta hur fin den är egentligen. Piren här nere i Santa Monica är trevlig på sitt sätt, men mer av en turistattraktion och ett landmärke än Malibus motsvarighet. När alla vaknat och duschar satte vi oss i bilen och körde norrut längs med kusten. Tjugo minuter senare parkerade vi bilen och steg ut på träbryggan. Magnus sa att det doftade på samma sätt som i Dalsbruk på sommaren. Kön till restaurangen Malibu Farm Café var jättelång, men vi var tålmodiga och bara lite hungersura. Men till slut kom vi ändå fram och beställde en burgare, svenska pannkakor och en sallad med burrataost som när maten kom till bordet visade sig ha försvunnit i beställningen. Som tur var visade sig plättarna vara generösa. Inomhus såg det ut som en klassisk inredningsbloggare hade fått gå lös med så mycket vitt trä, griffeltavlor, grå detaljer, feng shui-blommor och Hamptonsinspiration som hen förmådde. Efter maten stod vi en god stund och betraktade surfarna, solen, havet och livet. Så jäkla bra det här livet. Och det var den lunchutfärden. Read more
