Med tanke på att jag smidde planer på att hänga med Karin och Linn i Västnyland ungefär hela sommaren kan man se det som ett smärre misslyckande att vi träffades först i dag. Men bättre den 17 juli än ingen träff alls, säger jag. Tycker nämligen hemskt mycket om dessa personer. För övrigt känner jag mig lätt panikslagen över att det en dag ska bli augusti igen och jag ska återvända till jobbet. Kvällarna blir allt mörkare och det plötsligt är november. Har ni tips på hur man gör slut med en lätt ångest inför vinterhalvåret? Förutom att man flyttar till Los Angeles alltså. PS jag skriver det här inlägget medan jag gör plankan och dricker lite vin. Live från landet! Kvinns i solen. Mor och son. Read more
