Jag läste en så otroligt konstig kolumn i Helsingin Sanomat (tyvärr på finska) där skribenten, som presenteras som journalist, på basen av sina egna dejtingerfarenheter kommit fram till att finländska kvinnor främst vill ha män förtjänar bra (minst 4000€ i månaden). Kvinnorna vill, enligt skribenten, ha en man som kan klä sig snyggt (= dyrt), ha en lägenhet i södra Helsingfors, ha råd att försörja henne och tre barn, gilla designhotell och vem blir nu inte glad av att få dyra smycken ibland? Det som tydligen helt gått skribenten förbi är att kvinnor (ursäkta generaliseringen) med största sannolikhet själva helst tjänar ihop sina pengar för boende, barn och nöjen. Eller varför inte delar utgifterna jämt med sin partner? Som om man i ett heterosexuellt parförhållande vore, sitter ni ner för ni blir det radikalt:JÄMLIKAR. Kvinnans euro rör sig visserligen fortfarande kring 85 cent och den stora majoriteten av de finländska papporna är inte speciellt intresserade av att dela föräldraledigheten, men istället för en välbärgad man tippar jag på att de flesta kvinnorna skulle önska sig just detta. Lika lön, ett jämställt hushåll inklusive barnavård och en man hon själv kan överraska med dyra smycken då och då. Jag får en allt större känsla att skribenten misslyckats i dejtingdjungeln mindre på grund av sina inkomster och mer på grund av sin unkna kvinnosyn. Read more
