Den här diskussionen om ansiktskräm fick så intressanta kommentarer att jag måste lyfta upp några: Spock skriver bland annat: Vikt i förhållande till osunda ideal är vi ju ganska bra på att problematisera men att det är lite fult att som kvinna åldras i ansiktet talar vi om alltför sällan. På samma sätt talar man sällan om mäns ansikten som “rynkiga”. Deras åldrade ansikten beskriver vi sällan och om vi gör det så är det i termer av “väderbitet” eller “fårat” vilket snarare än utseende syftar till att spegla en (sund) livsstil i det första fallet och en (svår) emotion i det andra. och Cruella skriver: Om jag börjar med det sista, om rynkor som ger karaktär, är det först när kvinnor blir ohjälpligt gamla som deras ansikten benämns “vacker fårade” eller liknande. Och då ska man antingen ha varit rackarns snygg från början, med karaktär (typ Laureen Hutton) eller vara över hundra år, bo i Tibet och se ut som en snidad träbit. Jag skulle säga, helt svartsynt, att kvinnors bäst före i detta avseende går vid dryga 40. Har ingen statistik men jag tror förhållandevis få gör någon typ av antirynkplastik dessförinnan. Sedan är det en lååång ökenvandring innan man når Tibet. Read more
