Det var någon som skrev på Insta att vår lilla familj verkade så lyckliga och vet ni, det är vi faktiskt. När folk frågar hur det är att bi i LA brukar de nästan alltid tillägga “men det blir väl vardag överallt“. Ärligt talat känner jag inte så, jag tycker att varje dag är jäkligt fin. Klart jag bråkar med Magnus och skriker på ungarna också, sover dåligt ibland och blir förbluffad över hur korrupt det här landet är. Det är kanske inte just LA, man kan garanterat vantrivas här också, men de senaste sju åren har har varit så fina och roliga här. En annan sak folk brukar få runt bakfoten (har nog aldrig förut använt det uttrycket i skrift) är att LA inte har årstider. Det snöar visserligen inte här på vintern, men träden tappar löv på hösten, kvällarna blir långa och mörka, temperaturen sjunker och januari, februari och mars kan vara ganska regniga. Sen börjar hela stan blomma i lila under april och maj. Det är så vackert. Inte så man känner samma sprittande lycka av LIV som i Norden då man en kväll i april upptäcker att klockan är åtta på kvällen och solen fortfarande inte har gått ner eller torra gator! Men fin känsla ändå. När jag skriver hur mycket jag älskar att bo just här får jag alltid en impuls att lägga fram en massa saker som är dåliga med LA och USA liksom för att balansera ut det och inte låte för självgod, men ska öva mig på att hålla mig. Alla platser har såklart för- och nackdelar. Köpte en hjälm för nästan 300 dollar åt Magnus. Skrev jag det redan? Tror att min egen i tiderna kostade 50 dollar. Är väl en typisk gammaldags morsa som alltid fyndar billig rea och second hand åt mig själv och spenderar på de andra i familjen. OBS att Magnus alltid blir genuint jätteglad när jag unnat mig nåt dyrt. Hursomhelst, kalkonen Baguette (enda djuret på gården jag hyser genuin rädsla för) hade lagt två ägg som vi fick med oss hem. Ska koka det ena och steka det andra. Återkommer med recension. Read more
