Här kommer ett påskinlägg på temat fri association i påskens anda. Påsken är för övrigt min älsklingshögtid. Äskar den faktiskt ännu mer i Finland eftersom det är så tydligt där att vintern håller på att bli vår, man kan åka ut till landet med massor av mat och böcker, bada bastu, dricka mustigt rödvin, äta choklad och bara chillaxa. Här i L.A. är påsken inte lika tydlig, men gillar den ändå. Vi inledde påsklördagen med brunch i Koreatown på Line Hotels restaurang Commissary. Rekommenderar varmt. Fast om man är känslig för hipstervibbar kanske man ska kolla åt ett annat håll och promenera förbi den. Restaurangen ligger på ett tak, i ett växthus, alla som jobbar där har sidecuts (på ett snyggt sätt), skägg och massor av tatueringar. Jag vet inte om ni kan fatta hur otroligt mysigt det är för mig att ha min syster i stan. Vi har samma sorts humor och tänker på samma sätt, eller liksom åt samma håll. Vi lägger märke till samma saker och funderar på samma fenomen. Känner ni igen er i era relationer till syskon? Jag håller redan på att planera in en resa tillbaka för henne nästa höst. Magnus och jag talade om vilken tur vi hade som träffade just varandra eftersom just vi verkar passa så bra ihop. Men sen blev Maggan filosofisk och sa att det kanske var oundvikligt, att alla våra beslut och livsval lett oss till varandra. Mindre tur och slumpen och mer ödet. Jag vet inte vilket och tror absolut att man kan vara riktigt lycklig tillsammans med fler än bara en enda person i världen. Men också att man ska lyssna på det som Madonna sjöng om på 1980-talet och Don’t go for second best, baby. Sen sjöng vi med till Linda Pira i bilen på vägen hem och jag slussades tillbaka till 2014. Vi beställde in pannkakor, frukostburritos, BLT:s, bagels och jag valde givetvis pocherade ägg på gott bröd och avokado, svart kaffe samt grapefruktjuice. Detta ser kanske inte så aptitligt ut, men mein gott så gott det var. Mitt mål den här våren är att lära mig pochera ägg. Varsågoda för att ge mig era bästa tips. Sen gick vi ut och lånade den uppvärmda poolen en stund. Spelade pingis och fussball. Kan inte påstå att det var omysigt. Solen värmde, det fläktade lite och utsikten bestod av höga hus med skyltning på koreanska och de sedvanliga palmerna. Nu är vi hemma igen och ska förbereda en äggspårning. Alla är extremt taggade. Sen ska jag smyga iväg och fortsätta läsa Generation Loss som jag började på igår och nu har svårt att lämna ifrån mig. Älskar när det händer. Ursäkta förnumstigheten, men mår så mycket bättre av att läsa böcker än av mitt vanliga tidsfördriv – att kolla på tv-serier. Read more
