Imorgon kommer Vidar hem efter en hel vecka i Skåne. Han har hängt på stranden, sovit i tält, ridit på islandshästar och hängt i sin trädkoja. Ett nästan FÖR idylliskt sommarlov alltså. Det är alltid hemskt att skiljas från honom, men ärligt talat inte helt pjåkigt att vara ensam med Magnus i Stockholm en hel vecka. I L.A. har vi ju aldrig barnvakt så när vi är i Sverige passar vi på att utnyttja farmor till fullo (hon verkar inte misstycka). Medan vi ännu bodde i Helsingfors hade vi barnvakt ganska ofta. Kompisar, mormor, systrar och så vidare. Vi resonerade att ju fler vuxna barnet kände sig trygg med desto bättre. Nu kan jag inte påstå att vi är speciellt originella eller normbrytande som alltid tagit emot barnvaktshjälp med öppna armar. Men hela kärnfamljsnormen där familjen består av mamma, pappa och barn är egentligen ganska trångsynt. Drömmen är ju att ha en massa bra människor i sina barns liv. Och att det ska finnas allt fler familjer som består av flera mammor och pappor och farmödrar och morbrödrar och så vidare. Ni fattar. Read more
