L’e4rare ‘e4r oerh’f6rt viktiga och det ‘e4r inget fel p’e5 l’e4raryrket. Nu ‘e4r det sagt. Jag st’f6ter p’e5 en gammal bekant p’e5 Alexandersgatan. Hon glatt:“Hej! Kul att ses! Jobbar du fortfarande som l’e4rare i Munksn’e4s?” Jag minns inte exakt p’e5 vilket s’e4tt vi k’e4nner varandra och svarar spontant:“Som l’e4rare? Mon Dieu! Nej! Aldrig i Livet! Jag jobbar verkligen inte som l’e4rare. Usch.Usch. ‘c4ckliga sm’e5 snorungar. Vikarierade lite under studietiden, men du vet, I was young and needed the money… Sj’e4lv d’e5?” Hon surt:“Grundskolel’e4rare.” (H’e4r l’e4gger hon till ett tyst “idiot” som hon stilfullt f’f6rkl’e4r i en hostning). Jag f’f6rvandlas till r’f6k. Poff! Och f’f6rsvinner fr’e5n jordens yta samtidigt som jag upprepar mantrat: “Det ‘e4r inget fel p’e5 att jobba som l’e4rare. Det ‘e4r inget fel p’e5 att jobba som l’e4rare. Det ‘e4r inget fel p’e5 att jobba som l’e4rare.” Read more
