Medan ni städar undan chipsen och gratulerar era svenska vänner (alternativt er själva) till att Sverige som vanligt vann Eurovisionen, har vi haft en ganska lugn lördag. Tränat lite, jobbat lite, hängt ute bland palmerna och till slut gjort något extremt oamerikanskt: promenerat till mataffären.Min kamera har förresten återuppstått. Hade den i tre veckor, sedan reparerades den i tre månader och så fick jag tillbaka den när Magnus ringde reparatören och hotade med att anmäla kameran som stulen om han inte returnerade den. Jag har glömt bort allt jag lärt mig om hur den fungerar, men livet är ju en pågående skola. Vi promenerade upp sju kvarter till Pavillions för att köpa avokado och tacoskal. Under några kvarter förföljdes vi av en labradorvalp. Vi passerade Magnus kontor. Vidar balanserade, cyklade och var allmänt busig hela den sista biten. Ibland när jag i frustration ropar: “Men skyll dig själv då om du blir överkörd av en bil!” känner jag att det säkert finns bättre sätt att idka barnfostran. På vägen hem bar Maggan matvarorna så där som folk bär sina matkassar i amerikanska filmer. Kuriosa: Vidars framtida skola i bakgrunden. Jag var också med. Jag bar vattenmelonen. PS tråkigt att ni inte alls gick igång på min feministiska spaning om hur sällsynt det är med kvinnor som blir förbannade i offentligheten. Read more
